FAQs

Utrustning (1)

Vilken utrustning behövs vid grottbesök?

Det viktigaste är hjälm och bra lyse, gärna pannlampa fäst på hjälmen och minst två reservlampor (fungerar med bra ficklampor). I svenska grottor behövs i regel inte särskilt ljusstarka lampor, satsa hellre på att välja vattentäta lampor.

Grottor är ofta trånga och leriga, så oömma kläder tillsammans med stövlar rekommenderas också, liksom handskar för att skydda händerna från skrapsår.

Man behöver inte komma särskilt djupt ner i en grotta förrän det blir kallt. Det är därför en god idé att klä sig varmt om man tänker krypa runt en längre stund.

Om intresset växer är nästa steg att skaffa en bra grottoverall i syntetmaterial (bomull håller inte så länge).

Mer information om lämpliga prylar hittar du på utrustningssidan.

Grottyper (6)

Var finns det grottor i Sverige?

Grottor av olika slag finns i stort sett över hela Sverige. I de södra delarna av landet är sprick- och blockgrottor vanligast, förutom i områden med kalkberggrund där det kan förekomma s.k. karstgrottor, där Lummelundagrottan är den man vanligen tänker på.

Längre norrut ökar förekomsten av karstgrottor, framför allt i fjälltrakterna där bergrunden i ett flertal områden innehåller lager av kalksten.

Medlemmar i SSF ges behörighet till förbundets grottdatabas där man kan få reda på var de olika grottorna ligger.

Vad är en karstgrotta?

Karst är det övergripande begreppet för de former som skapas då vatten långsamt löser upp fast berg, vanligen kalksten. Om vattnet letar sig ner i sprickor under markytan kommer dessa successivt att kunna vidgas för att efter tusentals år ha utvecklats till grottor.

karst-landscape

Vad är en blockgrotta?

En blockgrotta består av hålrum mellan stenblock och omgivande berg/block. Kan antingen bestå av enstaka block eller blocksamling då en bergsbrant kollapsat vid ett ras.

Vad är en sprickgrotta?

Denna typ av grottor bildas då berg spricker sönder efter sättningar och förskjutningar. Vanligen blir de inte särskilt stora. Det finns dock exempel på grottor som skapats vid större jordbävningar. I Sverige har detta inträffat till följd av spänningar i berggrunden som uppstått under landhöjningen efter den senaste istiden.

Vilken är sveriges längsta grotta?

Korallgrottan  i nordligaste Jämtland är längst med en total längd av alla framkomliga passager på c:a 6 kilometer.

Vilken svensk grotta är djupast?

Korallgrottan är djupast om man räknar total höjdskillnad (+150m), men den grottan är så långsträckt att man aldrig behöver använda klätterutrustning. Den mest vertikala grottan är Vuoittasskallo i Vadvetjåkka nationalpark. Där krävs det däremot utrustning och kunskap i repklättring.

Hemsidan (3)

Hur får jag ett användarkonto på Speleo.se?

Förutsatt att du är medlem i Sveriges Speleologförbund kan du få ett användarkonto på förbundets hemsida.

Tyvärr är det inte möjligt att migrera kontoinformation från den äldre hemsidan under Joomla till den nya som körs under WordPress. Skicka därför ett e-postmeddelande till admin@speleo.se om ditt önskemål.

De minimiuppgifter som krävs är namn och e-postadress. Utan giltig epostadress fungerar inte den automatiska funktionen för lösenordsåterställning vilket leder till ökat arbete för sidans administratörer.

När du får kvittot på att ditt användarkono är upplagt så får du ett epostmeddelande innehållande:

  • användaridentitet
  • lösenord

Du tilldelas också en behörighet som styr vad du kan göra på hemsidan.

Vilken behörighet har en användare på hemsidan?

Du kan tilldelas någon av dessa roller som användare:

  • Prenumerant
  • Medarbetare
  • Författare
  • Redaktör

Rollerna ger litet olika behörigheter att lägga in information på sidan och delas ut beroende på vilken uppgift du har i förbundet.

Prenumerant
Kan skriva kommentarer till nyhetsinlägg och sidor, samt delta i forumdiskussioner. Normalbehörighet för alla medlemmar.

Medarbetare
Får utökade rättigheter med möjlighet att skapa nya inlägg, dvs de nyheter som hamnar i flödet på förstasidan. Lämplig roll för medlemmar i sektioner och kommittéer.

Författare
Rättigheterna utökas ytterligare med möjligheter att lägga till evenemang, samt bidra med bilder till sidans mediabibliotek. Användbar roll för ansvariga för sektioner och kommittéer, samt andra medlemmar som förklarat sig intresserade av att bidra till sidans innehåll.

Redaktör
Kan utöver de ovan beskrivna rollerna också skapa nya sidor, redigera och radera befintliga kommentarer, inlägg och sidor, skapa nya FAQs, mm. Delas endast ut till medlemmar som har utpekade ansvar inom styrelse, sektioner och kommittéer.

Administratör
I tillägg till ovanstående roller ges Administratörsrollen fulla rättigheter att konfigurera webbplatsen avseende funktioner, utseende och innehåll, samt att lägga till nya användare och tilldela dessa lämpliga roller. Denna roll delas endast ut efter styrelsens beslut och till den grupp som för närvarande har styrelsens uppdrag att sköta hemsidan.

Kan man lägga in en egen profilbild?

Det finns ingen funktion för detta direkt under Speleo.se

Du kan däremot registrera din e-postadress på https://sv.gravatar.com/ så kommer SSF:s hemsida att hämta din profilbild därifrån. Fördelen är att många tjänster använder samma källa och du slipper byta bilder på en massa olika ställen om du deltar i flera olika forum.

Grottetik (3)

Vad behöver jag tänka på innan ett grottbesök?

Det absolut viktigaste är att inte ge sig in ensam i en grotta. Om en ensam grottbesökare skadar sig inne i en grotta och inte kan ta sig ut själv så dröjer det troligen lång tid innan hjälp kommer, och risken för nedkylning blir påtaglig.

Mycket viktigt är också att lämna ett meddelande/färdplan till någon kamrat/släkting/stugvärd/etc. om vart ni ska, hur länge ni räknar med att vara borta, dvs. klockslag när ni räknar med att vara tillbaka, samt en larmtid som indikerar den absolut längsta tid ni kan tänka er att vara borta. Överskrids larmtiden skall den som har er färdplan kunna larma om ni inte hörts av.

Förutom det så behöver du en utrustning anpassad till den grotta du ska besöka (torr/blöt, varm/kall), samt fräscha batterier i dina lampor.

Vad ska jag tänka på när jag är i grottan?

Ta dig fram lugnt och metodiskt och njut av upplevelsen. Var försiktig med lösa block och stenar som kan lossna. Detta gäller särskilt i vertikala grottor där även små stenar kan medföra stor fara om de lossnar från hög höjd.

Det är lätt att ryckas med och fokusera på att komma längre in i grottan men glöm inte bort att titta bakåt då och då. Ofta så ser grottan helt annorlunda ut när man går i motsatt riktning och det är inte alltid helt lätt att komma ihåg varifrån man kommit.

Grottor är känsliga miljöer som legat orörda under tusentals år. Var därför försiktig med hur du rör dig i grottan så att miljön påverkas så lite som möjligt. Kalkstensformationer är otroligt känsliga och det är mycket lätt att knäcka en stalaktit om man är oförsiktig.

Att man inte ska lämna skräp efter sig behöver vi knappast säga?

Vad bör ett färdmeddelande innehålla?

För att lämna ett användbart färdmeddelande så är det nödvändigt att med så hög noggrannhet som möjligt ange positionen för den grotta som ska besökas. Om grottan besökts tidigare finns ju möjlighet att någon registrerat positionen för grottingången med GPS. Använd i så fall den koordinaten.

I annat fall kan befintliga karttjänster (Google Maps/Earth, Hitta.se, m.fl.) användas för att ta fram lägesangivelser, förutsatt att ni vet var grottan ligger och åtminstone kan hitta ett ungefärligt läge i en flygbild.

Lullehatjårro

Ange alltså i färdmeddelandet koordinaterna för den grotta som ska besökas, tillsammans med grottans namn om den har ett sådant. Var tydlig med att ange vilket koordinatsystem som använts, det finns ju ett antal alternativ beroende på vilken källa som använts (UTM, WGS84, SWEREF99 TM, RT 90, etc.).

Färdmeddelandet bör också ange namn och ålder på alla i gruppen så så att en räddningsinsats kan förberedas på bästa sätt om det skulle bli aktuellt.

Ange den tid ni planerar att vara tillbaka eller på annat sätt ha kontaktat den som har färdmeddelandet (utgångstid), samt lägg på några timmar för att ange larmtid, dvs. den tid då ni absolut skall ha hört av er. Om ni inte gjort detta vid den tidpunkten så skall räddningstjänsten larmas. Glappet mellan de två tidpunkterna skall ha marginal för felbedömningar av tidsåtgång så att en räddningsinsats inte dras igång i onödan.

Lämna meddelandet till en vän/stugvärd/turiststation/etc. som har tillgång till telefon. Om ni befinner er inom mobiltäckt område, ring så snart grottbesöket är avklarat.

Kartering (4)

Hur ritar man en karta över en grotta?

Frågan skulle kräva en hel kurs, men i korthet så går det till så här.

  1. Se till att bestämma vad som är en tydlig utgångspunkt för alla mätningar, t.ex. en tydlig detalj i grottans öppning. Ge den en entydig beteckning.
  2. Välj en punkt längre in i grottan och markera denna med en liten bit papperstejp med en ny unik identitet.
  3. Mät  avstånd, riktning och lutning till den nya markerade punkten och anteckna dessa värden i ett mätprotokoll (som bör tåla fukt).
  4. Förflytta dig till den nya punkten och mät avståndet från punkten till vänster grottvägg, höger grottvägg och till tak och golv, samt anteckna alla dessa värden.
  5. Gör en skiss på fri hand över hur grottgången ser ut mellan de två senast mätta punkterna som också markeras i skissen tillsammans med respektive identitet.
  6. Markera nästa mätpunkt ännu längre in i grottan och upprepa alltihop.

I efterhand finns det nu möjlighet att med datorstöd mata in alla mätvärden och åstadkomma en trådmodell över grottan. Denna kan sedan användas som underlag för att göra den slutliga grottkartan där skisserna passats in och renritats.

vadve_map