Två slags grottor
Det finns många sätt att dela in grottor på med avseende på hur de blivit till.Grottbildning börjar med sprickor. Små sprickor i kalksten som det frätande vattnet kan vidga till grottgångar och salar, eller sprickor mellan stenblock eller mellan stora stycken av fasta berget som särats av jordskalv. Eller sprickor som ger havets vågor och bränningar angreppsytor i ett kustberg. Sedan är det ofta flera olika processer som samverkar till att grottan blir som den blir.
Men vi kan med ganska gott samvete påstå att det finns två huvudtyper av grottor i Sverige. Det är grottor som bildats genom att vatten vidgat bergets sprickor till grottgångar och salar, vidgat sprickorna genom att lösa berget kemiskt.De här grottorna finner vi där berget består mer eller mindre av kalksten - för kalksten kan lösas av vatten. Och det är grottor i bergarter som inte är vattenlösliga, grottor i form av sprickor i berget eller mellanrum i blockhögar, och grottor som har bildats av vågornas nötning vid en kust eller genom frostsprängning.
Grottor av det första slaget, de som bildats genom att bergets kalksten lösts av nederbördsvatten, de brukar vi kalla karstgrottor efter ett område i Jugoslavien, själva typområdet. I Sverige finns de flesta karstgrottorna i fjällkedjan.
Och de andra grottorna - sprick-klyft-block-vågnötnings- och frostvittringsgrottor - de brukar vi en smula oprecist kalla för urbergsgrottor. Oprecist därför att det finns sådana grottor i kalkstensbergarter också. Och oprecist därför att det faktiskt finns en del kalksten och karstgrottor på sina ställen i urberget också... Urbergsgrottorna är de vanligaste i Sverige, man kan hitta dom snart sagt var som helst i urbergstrakterna.
Det vore fel att säga att det ena slaget är intressantare eller värdefullare än det andra. Karstgrottorna är vanligen större, våtare och kanske vackrare, men urbergsgrottorna är fler och ligger inom utflyktshåll för de flesta, och det är kring urbergsgrottorna som folktron spinner sägner.
I den här boken kommer vi att hålla oss till indelningen karstgrottor - urbergsgrottor. Den som vill tränga djupare in i systematiken, den ädla konsten att dela in grottor i olika grottyper, kan fördjupa sig i följande mera finstilta indelning som Rabbe Sjöberg vid Umeå universitet funderat ut. Tabellen kan lämpligen kopieras och medföras på grottutflykter, varvid man snart kommer underfund med att det inte är helt lätt att klassificera grottor när man stöter på dom i verkligheten.
(Tabell: se boken)
Åter till bokens förord
Åter till Speleologförbundet