Lite att börja med
Den här sammanställningen är bara ett axplock, vi känner till mer än tvåtusen grottor i Sverige. Och det är inte alltid de största eller vackraste grottorna som finns med i förteckningen. Lägesangivelserna är en smula oprecisa ibland, men sådan är grottletarens vardag; att leta på kartor och att fråga sig fram (och då ofta få tips om nya grottor på samma gång).
Stockholms länKlövbergsgrottorna ligger på Tyresö, på Brevikshalvön mot Kalvfjärden nära dess smalaste del. Klövbergets branter är populära övningsobjekt för bergsklättrare, men grottfolket håller till några tiotal meter norr om båtklubbens brygga i ett gigantiskt blockrammel under bergstupet. Där finns troligen hundratals meter av gångar och passager mellan blocken.
Berghuset på Mörkös sydspets är märkvärdigt på grund av sin tillkomst - ett gigantiskt flyttblock har hamnat högst uppe på berget, och under blocket har så bildats en stor grotta. Förr fanns det droppstensbildningar i grottaket, det jättelika takblocket innehåller tillräckligt med kalk för att sipprande vatten skall kunna bilda vackra små stalaktiter och kalcitkammar. Men prydnaderna försvann med någon obetänksam grottbesökare för ett tiotal år sedan. Gamla litteraturuppgifter antyder att det även skulle finnas en grotta ännu sydligare och närmare sjön, men den får föras till kategorin svunna och glömda grottor. Det finns små områden med urkalksten i länet, fast det har inte blivit några större speleologiska attraktioner av dem.
På Oaxen, den lilla kalkön i inloppet till Södertälje, fanns tidigare en karstgrotta, men den strök med under kalkbrytningen som med sina dagbrott urholkat hela ön
Gillberga Gryt (ibland kallad Gillberga Gryte, troligen har kartrekognosören av dialektala skäl missat ett t på slutet). Ett fint exempel på neotektonik, dvs förhållandevis nyliga rörelser i berget, i det här fallet någon gång efter istiden. Det framgår av nervända isräfflade ytor på en del av de block som förut bildat bergets översida. Grottan är naturminne, kanske är det det som lockat nutida bredpensel- och sprayb
urksgraffittister. Men det finns för all del besökareminnen som blivt såpass gamla att de blivit rent märkvärdiga också; inskriptioner mödosamt inhuggna i berget för mer än hundra år sedan. Grottan ligger några km väster om Edebo kyrka.
Uppsala län
Det flacka Uppland är väl inget grottforskarnas Eldorado, precis. Men Laggagubbens Håla vid Lagga kyrka är väl värd ett besök. Och vid sjön Vällen ligger en rövargrotta som lämpligen nås per båt. Passa också på att besöka resterna efter den gamla bruksjärnvägen i närheten. Husbergshålan som ligger 1 km S Enköping uppgavs först mäta 25 meter, men reducerades vid fackmässig mätning till en femtedel. I Fiby urskog, ca 850 m VNV Kvarnbergs gård har Vängegraniten bildat en storblockig morän som lämnat husrum åt flera grävlingar. En ingång under en stor flat häll leder till en krypbar hålighet.
Här är vidare ett par okollade tips från Nordiska Museets folkminnessamlingar: Rövargrottan i Nöttöskogen. Nöttö ligger ca 10 km SO Älvkarleby. Björkholmarns grotta på Rävnässkogen. Ett Rävnäs ligger drygt 3 km SSO Karlholm, Västlands socken.
Vidare talas om en håla i berget på Hammarby skog i Tillinge socken.
Södermanlands län
Södermanland däremot hyser flera krypvärda hål. Det har varit ont om nyfynd, men sevärdheter som Klubba Kyrka på en udde i sjön Båven och Smedstorpsgrottan nära Malmköping har varit flitigt besökta av stockholmstraktens grottkrypare.
I en mindre bergshöjd S Mellösa prästgård finns ett stort uppspucket parti som bl a bildat en trevlig grotta i två våningar, Mellösagrottan
Hålberget Ö om Nedre Marviken har fått sitt namn efter en vacker grottportal, grottan kräver dock inte ficklampa. Större bildningar hittar man i Grottberget vid Hölö där blockanhopningar över och under jord bildat klart sevärda grottsystem i den granatrika gnejsen. Kammarstenen vid edet mellan sjöarna Dunkern och Misteln är en stor flyttblocksliknande bildning som hyser flera krypbara gångar och tidigare ansågs vara tillhåll för rövare.
Ungefär tre kilometer därifrån, utmed Sörmlandsleden mot Malmköping finns en rolig bildning, det rör sig om en vågrät skiktfog i berget där undre lagret brutits genom så att där bildats en naturlig bro, ungfär sex meter lång och ett par meter bred. Det är inte ovanligt med sådana här bildningar i kalkstensområden, men detta är veterligen den enda naturliga stenbron i urberg. Och den faller faktiskt in under grottbegreppet också.
Ett par kilometer SV om Åkers Styckebruk ligger Mörtsjö Ringmur, ett fornborgsberg med fin utsikt. I norra delen av borgbranten finns dessutom riktigt rejäla grottor, tag med ficklampa vid borgbesöket! En knapp kilometer N Råby - Rekarne kyrka ligger Rangla Kyrka, en trettonmetersgrotta med släta, raka väggar. Sägnen påpekar att man inte får föra ett hädiskt och ogudaktigt språk i grottans närhet, då kommer straffet snabbt i form av häftigt illamående. Andra sägner berättar om ett altare med två silverljusstakar i grottan som vaktas av en stor svart hund med brinnande ögon.
Den underjordsträngtande sörmlandsvandraren kan för all del också trösta sig med präktiga gruvhål som dock sakta fylls av insipprande grundvatten till dess att de glöms som småsjöar bland uppväxande sly och skog.
Östergötlands län
Östergötland har en rikedom av urbergsgrottor, det beror på en kombination av gynnsamma geologiska förutsättningar och på Östgöta Grottklubb som gjort sig omaket att leta reda på grottorna. Att Leander Tell i många år bodde i Norrköping har också gjort sitt till för att öka grottintresset och därmed antalet noterade grottor.
Också här dominerar sprick- och blockgrottor i urberget. Det finns urkalksten bl a i Kolmården, och karstgrottor finns vid Kopparbo med hänförande utsikt över Bråviken. Det är inte långt till Marmorbrukets kalkbrott där man brutit Kolmårdsmarmor sedan mitten av 1600-talet, där finns också en liten karstgrotta.
Bland sprickgrottorna rekommenderas Trollgatera, eller Trolle Gater i trakten av Rimforsa där någorlunda nyliga bergrörelser skapat spännande spricksystem och korridorlikande, till synes uthuggna gångar ett par meter under bergytan.
Pelargrottan i Malexander ger väl ingen intensivare grottkänsla och tarvar ingen belysning, men den är vacker att se på.
Grottorna i Omberg, Rödgavels Håla med bihålor, nås bara per båt. De ser mera dramatiska ut på avstånd, mörka portaler i den tvärbranta klippväggen, alldeles i vattenbrynet. Då man närmar sig får man se att grottorna är ganska grunda, och att man kunde ha lämnat ficklampan hemma. Men resan är värd besväret.
Solltorpsgrottan vid Solltorps Norrgård, Ulrika, mäter 28 meter. Här kröp den kände och tämligen rundlagde gelogen Fredrik Svenonius fast vid sekelskiftet, till all lycka kunde man dra loss honom med hjälp av en oxtöm. (Av berättelser att döma användes oxtömmar annars ofta för att mäta grottor eller, flera hopknutna, för att loda djupet på hål i marken, varvid tömmarna vanligen inte räckte till.)
Jönköpings län
I Tofteryds socken, 2,5 km NO Ekhults gård ligger en av landets många Jättestugor . Här finns alltså en sägen om att grottan har varit tillhåll för en jätte, i detta fall rimligen en liten sådan eftersom grottan bara är tre meter lång med en takhöjd runt metern.
I Waxtorps församling vid sjön Hindsens östra strand finns ett söndersprucket berg med flera gångar och gryt. Största grottan mäter 25 meter och kallas Kyrkan .
Ca 200 meter NV Höghultström i Näshults församling ligger Bockehål med 42 meter raka katakombliknande gångar innanför ett triangelformat ingångshål. Och den grottan lär ha förbindelse med Grytsjön, en sträcka på 300 meter...
I Åkers församling, 2 km NV Mässebergs by, ca 50 meter S torpet Jonsbo finns exempel på en av landets många "krympande grottor". Det är Goe Muttes Grotta, en vågrät spricka i en bergkulle, grottan mäter i dag 11 meter i längd och 0,8 meter i höjd, men grottan skall enligt sägnen ha varit manshög vid sekelskiftet. Den skall ha tjänat som förvaringsplats för mat och värdesaker.
Götsboda grotta i Skirö socken, intill Ingabo är en annan krympgrotta som dessutom skall hysa stora silverskatter. Grottan är nyligen mätt till 7 meter, men skall förr ha varit 12 oxtömmar lång.
Sigges Kista ligger ett par km N Karlstorps kyrka, ca 10 m S Gogölen. Det är en tvåvåningsgrotta, repstege behövs om man vill nå nedre etaget via ett 3,5-meterstup. Grottan skall ha varit gömställe för rövaren Sigge och hans bägge bröder och en från gården Målarp bortrövad piga. Pigan fick med rövarna sju barn, som alla dränktes i Gogölen. I den här sägenvarianten var det ärtor ur en säck som pigan strödde efter sig för att visa vägen till rövarkulan.
Kronobergs län
är grottfattigt, i alla fall är rapporterna få. Vi kan i alla fall bidraga med tips om en tjuvgömma: Bokens och Russans tjuvahie som ligger på byn Östra Rås ägor i Älghults socken. Boken var en tjuv, mördare och bokbindare i mitten av 1800-talet. Han grävde upp självspillingars gravar och stal benen för att trolla med dem . Och Russan var Bokens hora.
Moss-Jans Knagge Tjuvahåla och Knagga-Masses Håla är två namn på en mindre grotta under stora stenblock 500 m N Uvasjöns västända i Fröseke, 400 m Ö vägen Fröseke - Fröseke kapell.
I Svänans församling, i trakterna runt sjön Stråken finns ytterligare ett stortjuvshål, uppgiftslämnarens handstil gör att namnet tjuvnamnet Nasse får anses vara osäkert. Det KAN vara Knagga-Masse, och det kan vara en vandringssägen.
Någon kilometer V Hovmantorp (mot Ingelstad) ligger vidare Tjuvahall, en rejält nedskräpad håla under ett jordfast block. Efter denna dystra uppräkning må urvalet från detta grottfattiga län avslutas med Ivars Kyrka , ett itusprängt flyttblock i Åsabergen, Skeen, W Annerstads kyrka, samt Klostergrottan 300 m Ö gården Hejan, 1,2 km SV Flisehult, en utgrävd grotta med fynd från yngre järnålder.
Kalmar län
Bland de större hålorna i detta grottrika län märks Lars-Åkes grotta i Göljhult, belägen i berget V vägskälet, 5 km N Misterhult. Den är uppkallad efter uppgiftslämnaren, L-Å Hagberg, Norrköping, och inte efter någon stortjuv. Grottan är villsam med sammanlagt 180 meter gångar i ett labyrintliknande spricksystem. Berget innehåller en smula kalk, där finns små utfällningar av återbildad kalksten. Största stalaktiten mäter ca 15 mm.
Märkvärdigare är då sägnens berättelse om en förbindelsegång till Vällehorvagrottan som ligger 2 km därifrån, 50 m S gamla skolhuset. Den grottan är ett blockgryt som uppmätts till 41 meter krypbar längd.
Vid Virserumssjöns södra ända ligger Dackegrottan (6 meter), en annan Dackegrotta finns i Vissefjärda församling och är 12 meter lång. Och under ett flyttblock i Gullabo socken finns en tredje; Dackes Stue . Orrhanes Grotta, 20 km NNO Vimmerby, är bekvämt utmärkt på topografiska kartan. Gånglängden är 19 meter och djupet 4 m.
Hemmingsmåla Rävgryt i Oskarshamns kommun är framkomligt också för mänskliga grottbesökare som mätt upp 33 meter gångar inklusive en fyra meter hög och sju meter lång sal.
Gotlands län
Det är egendomligt att det bara skulle finnas en enda grotta på Gotland där man får ordentligt bruk av ficklampa, och ännu egendomligare att den grottan är mer än fyra kilometer lång.
Det finns gott om strandgrottor från ancylus- och litorinatid, och även vår egen Östersjö har grävt ur hålor längs stränderna. Ett vackert exempel på det senare är Stota djuphavsgrottan på Östergarns holme, en vattenfylld strandgrotta som är ett givet vykortsmotiv.
Men det kan finnas ännu ofunna hålor varsomhelst i kalkstensön, i de stora dolinerna i Terra Nova-området vid Visby har man funnit fortsättande håligheter som kan leda till vidsträckta gångsystem.
Och i ett av de egendomliga hålen vid Stenkumla har speleologer nu grävt i många år ännu utan efterlängtat genombrottet till inre, ofyllda partier. Men sägner saknas inte; Stenkumlahålen lär bland annat ha förbindelse med en grotta på Lilla Karlsö. . .
Vattnet tar sig underliga underjordiska vägar på flera ställen på ön, men Lummelundapendangen saknas fortfarande. . .
Blekinge län
I Blekinge finner man framför allt en rikedom av jätteblock och blocksamlingar där hålor värda benämningen grotta påträffas nästan överallt. Spruckna bergsbranter eller flackare knallar är också vanliga i länet.
Särskilt i trakterna mellan Karlshamn - Ronneby - Karlskrona och norrut i skogarna finns många grottor och grottips. Enbart i Alma Falks naturminnesinventering i Blekingeboken 1935 finns ett hundratal tips om grottor eller ibland tveksammare gränsfall som kan hänföras till avdelningen jättegrytor eller blockanhopningar med småhålor.
Anglestue, någon km nordöst Kallinge kan rekommenderas; den lär hysa länets största grottsal på en genomsnittlig bredd av en meter, längden är tolv meter och höjden upp till åtta. Om någon lyckas forcera den smala sprickgången till Lilla Anglestue blir den totala grott- längden omkring 50 meter.
Skaftaskärv, bara någon km längre söderut, strax öster om Ronneby och norr om motorvägen, är ett vackert exempel på söndersplittrad bergknalle (istryck eller neotektonik?) där man kan krypa omkring i smått labyrintartade sprickgångar.
Omedelbart öster om den mindre västra vägen Ronneby - Kallinge (men knappast synlig därifrån) ligger Djupaforsgrottan, man får ge sig upp på en 4-5 meter hög och lodrät bergsida där man så finner flera öppningar till den drygt 40 meter långa sprickbildningen.
Längre österut kan Ola Sonas grotta vara värd ett besök; med sina ca 15 trånga grottkrypmeter är den väl inte så måttmässigt upphetsande, men i Bromåla berättas en mängd historier och sägner kring grottan som ligger svårfunnen vid Stora Havsjöns nordspets.
Den enda kända kalkstensgrottan är också Blekinges längsta grotta. Det är Hörviksgrottan på Listerlandet som är utbildad i lös och rasriskabel konglomerat-kalk. Den har kartlagts till ca 200 m längd. Två skäl talar mot besök i grottan: rasrisken och att den är belägen under en gårdsbrunn; det är illa nog att ha en grotta som vattentäkt, än värre är det om ideliga besökare propsar på att få komma ner i den.
Kristianstads län
Balsbergsgrottan nära Råbelövssjön en halvmil norr om Kristianstad är delvis utbruten vid kalkbrytning, delvis naturlig. Grottan hålles låst för att inte alltför obetänksamma besökare skall bokstavligen skrämma ihjäl de rättmätiga invånarna, fladdermössen. Men man brukar kunna få kvittera ut nyckel, kontakta fritidsförvaltningen i Kristianstad. Det är till största delen fråga om en äkta karstgrotta med vad därtill brukar höra ifråga om egendomliga utfrätta gångar och villsamma vattendrag som ibland stänger av grottans inre partier helt.
Lite längre österut kan man ta färjan till Ivön och studera Ungsmunnarna som också de ligger i lös kritkalk. Det gamla kaolinbrottet (porslinslera) på öns norra del är också besöksvärt.
Strax öster om Hässleholm tittar man lämpligen in i Tykarps- eller Ignabergagrottan (guidade visningsturer sommartid). Den förvillande gång-, sal- och pelarlabyrinten är dock inte en "äkta" grotta, utan ett gammalt underjordiskt kalkstensbrott. Välordnat för turistbesök med Naturum och åskådlig information om vad sig en gång under jord tilldragit haver.
Malmöhus län
är en ganska grottfattig trakt; enstaka småhål kan studeras i Söderåsens djupa raviner. I Skånes NV-hörn är urbergshorsten Kullaberg dock ett rikt givande område med särpräglad natur och ett femtiotal grottor. Åtta av tio av dessa ligger på den vilda och svårforcerade branta nordsidan, - det kan krävas både alpinisttalanger och god simmarkondition. Det legendomspunna Trollhålet angavs i en gammal turistbroschyr vara igenrasad. Uppgiften kommer en grottsägensamlare att nicka igenkännande; jo, den har nog aldrig funnits heller... Men nu har den återfunnits, i skick som ny. Lättillgänglig men svårfunnen med sin smala ingångsspricka högt ovanför Lilla Josefinelustgrottan.. Och den visade sig vara Kullabergs längsta; nära 50 meter med inräknade sidogångar. Lilla J.-grottan har förresten visat sig arkeologiskt givande, utgrävningar har visat att hålan var bebodd redan under äldre stenålder. Litteraturtips för kullabergsgrottvänner: Skånes Natur 1951 med Sven E Behrens 32-sidiga artikel "Kullabergs grottor".
Hallands län
Ur grottsynvinkel har detta varit ett bortglömt län, strängt taget är det väl bara Börsås Hål vid Hällesåker, knappt två mil sydost om Göteborg, som varit känd som en besöksvänlig grotta med sin ganska imponerande sal och ett övre labyrintartat gångsystem bland de block som byggt grottan. Den idoge kryparen kan faktiskt treva sig ut på andra sidan berget...
Men under senare år har man dock upptäckt en del andra spännande håligheter. Ett fint exempel är den sägenomspunna Trollgrottan i Gnipeberget, ca 8 km norr om Ullared, som inbjuder till klätterövningar i smala men höga klyftgångar. Ett annat är Tjuvaklevsgrottan (som namnet antyder finns här tjuvgömmesägner), belägen ett par km öster om Karl Gustav, invid Skärsköns bergbrantstupande västra strand.
I länets södra del kan man kombinera en Hallandsås-vandring med att titta på den vackra blocksamlingen Snibe Stue med dess lilla grottsal. Och i Haverdalsstrand är Jättestugan en liten delikatess; den mäter inte mer än 6 meter, men det intressanta är de egendomligt utsvarvade upp-och-nedvända "minigrytor" som finns i taket vid den större, västra ingången.
Göteborgs och Bohus län
Länets göteborgsnära del hyser ingen rikedom på grottor, men i Utby mellan Göteborg och Partille finns Grävlinghålet som rymmer ca 50 meter krypbara gångar. Grottan är lite våt och kan bjuda på en del fuktig lera men också på roliga kryparupplevelser.
1,5 km öster om Bergsjön, norr om Partille, ligger en vackert päronprofilerad före detta strandgrotta precis i MG, marina gränsen, dvs vid den högsta kustnivå som havet haft sedan istiden. Och ett par hundra meter väster om Kortedala brandstation, vid bergbranten mot Lärjeån finns också en grotta.
Själva staden Göteborg kan uppvisa landets största droppstenspelare, dvs hopvuxen stalaktit-stalagmit. Pelarenx mäter 2,4 meter i höjd och har en diameter av mellan en och två decimeter. Den är snabbväxande och finns tyvärr i en 1600-talstunnel i bastionen Carolus Rex, den hör alltså inte till grottvärlden.
Trollhålet i Lysekil, en vacker strandgrotta ovanför norra hamnen, har tre gånger rensats från fyllning, skräp och avfall; 1855, 1922 och nu senast 1984. Passa på och titta medan den är åtkomlig...
Kusten och öarna är för övigt rika på strandgrottebildningar. Några få exempel: Tjuv-Halvors Grotta, 24 meter, på västsidan av Södra Hälsö, Tjuv-Halvors Håla och den vackra lilla Monkyrkan, bägge på fastlandet vid Selläter.
Vid Ulmekärr finns flera grottor, bl a den imponerande Munkkyrkan, och uppe vid inloppet till Edsviken en dubbel tunnelgrotta som mätts till totalt 42 meter. Annars brukar också Klingkyrkan på Stora Kornö räknas till ett av de vackraste exemplen på strandbildade tunnelgrottor med päronprofil.
Men också i talusbranter - rasbranter bildas grottor mellan blocken. Från länet känner vi t ex Lunnebergs Grotta på norra Orust och Gtottan i Borrefjäll på öns södra del, samt Tjuvahålan vid Jörlanda och Friskas Urd vid Hällungen. Boxviksgrottan på södra Orust påminner också den om en rejäl blockgrotta, men den är i själva verket en igenrasad tunnelgrotta. Speleologförbundet har samlat nästan 200 grottblanketter från länet och bara ett litet fåtal av dessa är dubbeluppgifter, vilket tyder på att att mycket ännu är ofunnet. Älvsborgs län
Mellan sjöarna Anten och Mjörn finns en mycket besöksvärd avskild klipp-platå, Bruarängen, högt ovan vattnet. Den skiljs från den nybreddade bilvägen genom en bergrygg som är genombruten av en trång grottunnel. En bergsida är "stöttad" av resta smågrenar och kvistar, en egendomlig sedvänja som lever kvar ännu i våra dagar. Det finns fina jättegrytor i närheten också.
På Halleberg kan den repvige ta sig ner i Onda Hålor, smala sprickor som är mellan fem och femton meter djupa. Nygårds Gallerier i Hunneberg är ett gammalt alunskifferbrott, dock med verklig grottkänsla.
Boråsbor som hittar en Dold Gång lär via den kunna hamna i en grotta i Ramberget, Rävlanda by i Björketorps socken.
Det finns gott om grottsägner i länet, det må vara osagt om det beror på inbyggarna eller upptecknarna. I Bratthalsberget i Magra socken, Bjärke härad, sökte tronpretendenten Måns Bryntesson-Liljehöök skydd undan Vasen efter västgötaherrarnas uppror 1529. Och i Jättekistan i ett berg på Halleruds ägor, Råggärd socken, bodde bergtagen tös hos nio jättar i åren sju och fick lika många barn som dränktes i Wassbäcken innan hon kunde lägga spåret av julhalm som ledde uppbådet från bygden till jättarnas boning.
150 m N St.Olevattnets N-spets, 550 m SV Fröskogs kyrka ligger Jättestugan i ett blockparti i en trång bäckravin. En torr och trivsam rymlig rektangulär kammare av nio meters längd, förr ett omtyckt utflyktsmål.
Skaraborgs län
Visst finns det kalksten i Skaraborg! I platåbergen, under det skyddande täcket av hård och motståndskraftig diabas som gjort att platåbergen över huvud taget finns kvar. Men karstgrottor är det ont om. I Karstorpsbäcken (!) vid Skövde finns krypbara passager, men passa på vid låg vattenföring. Och vid Ryd några hundra meter därifrån finns Ryds Grottor, klyftor och håligheter mellan brantens diabaspelare, den som följer Karstorpsbäcken mot dess källa lär inte ha några svårigheter att hitta de imponerande bildningarna. Och skulle man inte vilja ge sig ner till de verkliga blockgrottorna därnere mellan diabaspelarna så är den magnifika utsikten en fullgod ersättning.
Öglunda Grotta på andra sidan Billingen behåller envist sitt namn trots att den strängt taget är en rasbrant i diabasen, med god vilja (och sådan bör man ha som grottletare) kan man urskilja smågrottor bland blocken. En av de större kallas Farfars Kammare och skulle till nöds kunna rymma en liten farfar. Men också här kan vyerna över slätten, här mot Skara och Vänern med Kinnekulle i fonden, mer än väl kompensera för uteblivna underjordsupplevelser. I Östra Kinneskogen bortom Vristulven och Timmersdala ligger Tjuvåmmens Grotta som till sig knutit vandringsssägnen om jungfrun och de sju rövarna. Men i det sammanhanget har den konkurrens av flera andra grottor i landet. Det rör sig om en vandringssägen som behöver en grotta för att slå rot. Eller så var det mera gott om jungfrur och rövare förr.
Värmlands län
Värmland ansågs länge vara ytterst grottfattigt, men på de senaste åren har uppgifter och tips hopats i massor, länet räknar nu ett åttiotal objekt, några är dock diffusa litteraturuppgifter och kan komma att avföras efter närmare granskning. Värmlandgrottor är vanligen små och sägenomspunna.
På Luröns sydspets i ett öppet valv under en utskjutande bergkant finns en liten källa, Munkekällan.. Enligt sägnen brukade sjöfarare som väntade på vind krypa genom valvet och offra pengar för att få bättre vind.
Någonstans vid Kleva i Trankils socken ligger Ostenagubbens Håla, denna gubbe var en jätte som åt runda stenar som man äter ost. Nära Årjäng-Oslovägen ligger Grottan i Tvärdalen, en minst 15 meter lång grotta som sägs vara tillhåll för troll och onda andar.
Ofredshålan i Kvanåsen skall också ligga i trakten av Tvärdalen.
Vidare kan man läsa om Ofredsboden i Valekullen, en grotta djupt inne i berget sydost om Torkilsbyn. Inom kartbladen Koppom SV/SO finns Ofredsugnen norr om Hasetjärns strand på Östergårds ägor och Ofredahålan i Gårdalsberget på Norra Ivarsbyns ägor. Inom bladet Koppom NO finns Ofredsdroga högt upp på Valfjällets västkant, Köla socken. Ytterligare ett par grottor anges ha varit använda som tillflykter i ofred.
Gylterudsgrottan rymmer mer än 50 meter gångar och salar.Den ligger väster om sjön Mangen mellan Gylterudsbergets trolska sydbrant och bäcken som forsar mer från Dammtjärn, och den är 1986 länets största grotta.
Örebro län
Bland gruvors mångfald döljer sig också en och annan grotta. Jako-Jons Grotta vid Flyttekullen, sjön Älvslången är en äkta karstgrotta som bildats i ett litet stråk av urkalksten. Grottan bildar en naturlig dräneringstunnel under en grusväg och kan vara svåråtkomlig vid snösmältningen, men de sextio krypbara grottmeterna kan vara värda besväret.
Ca 4 km från Grythyttan på vägen mot Karlskoga ligger torpet Lövåsen. Hundra meter N torpet, V vägen, ligger de fyra Skatviksgrottorna med tak och väggar delvis av block, delvis av fast berg i vackra valvformer. Också här är det fråga om grottor i urkalksten, utformade av en liten bäck. Den längsta grottan mäter 48 meter.
I västra utkanten av Högfors samhälle vid Ängbäcken finns en karstgrotta i urkalksten. Grottgolvet mäter ca 100 m2 inklusive en liten grottsjö, takhöjden håller sig mera blygsamt kring dryga metern. Ängbäcken eller dess föregångare har säkert bildat grottan, men bäcken har nu tagit sig ett annat underjordiskt lopp och lämnat grottan åtkomlig.
I Kullberget SO om Hällefors finns Kubbe Råweds Grotta . Kubbe var en tjuv som rymt från fängelset i Nora, och enligt sägnen hållit sig gömd i berget, försörjd av tama falkar som hämtade mat åt honom.
Vid foten av berget Saxeknut, Hällefors kommun, har det bildas en grotta genom ras. Inne i grottan skall finnas en järnbeslagen penningkista som bevakas av en orm, detta enligt en sägen från Grythyttan.
I Jätteberget , Nora kommun, finns ett par gångsystem med en sammanlagd längd av ca 80 meter.
Västmanlands län
I Västmanlands län tycks det vara ont om större grottor. I Rudtjärnsberget som liggen ungefär mitt emellan Virsbo och Gunnilsbo kyrka finns dock en troligen neotektonisk sprick/blockgrotta, en uppspräckt berghäll med uppemot 200 meter gångar.
Urkalkstenen i Salatrakten tycks inte heller ha gett plats åt några karstgrottor, eller så finns de men är igenfyllda av sediment.
Gångsystemen i Sala silvergruva är underjordiska sevärdheter av yppersta rang, många av gångarna har inte besökts på hundratals år, men gruvor faller tyvärr utom ramen för denna bok...
Kopparbergs län
är ett av de ännu få län där länsstyrelsen låtit inventera grottförekomsterna. En verkligt besöksvärd grotta i Gagnefs kommun är Uvhålet i Djurmo Klack med magnifik utsikt - hålet ligger innanför en liten avsats ovanför ett 60 m tvärbrant bergstup.
En annan är den lilla grottan vid sjön Jätturn, den heter Jättkyrkan på ekonomiska kartan. Den är en karstgrotta i urkalksten med mjukt välvda ytformer, omgivningen är naturskön prydd av en kalkälskande flora. Grottan har länge varit ett populärt utflyktsmål - äldsta graffittin är från 1700-talet. Grottan ligger i sjöytans nivå, och båt eller simtur är en förutsättning för tillträde, om man inte kommer över isen vintetid.
Orbergsgrottan ligger strax intill Stora Orbergsviken vid Ljugarens södra strand. Den är en sprickgrotta med förskjutna sidoblock, den ligger bekvämt 100 m från bilväg och är väl värd promenaden.
4 km SO Idre, ett hundratal meter N vägen på Idresjöns N sida, ligger Vålåbergets Grotta, en stor och komplex blockgrotta, kanske länets största. Den kan ha bildats neotektoniskt, men det kan också vara fråga om korttransporterade moränblock. Länet hyser också en av landets få grottor som förklarats som naturminne. Det är sprickgrottan Bond-Olles Bussu , 4 km S Mockfjärd. Varför just den är naturminne? Någon föreslog att den skulle bli det, och på den tiden kände vi inte till så många grottor.
Gävleborgs län
Märkvärdigaste grottbildningarna i Gävleborgs län är nog Bodanegrottorna /Bodagrottorna vid Iggesund. De är en neotektoniskt bildade, ett av forna jordskalv uppspräckt berg som numera döljer tre km gångar och salar. Likande bildningar med plats för mycken kryparglädje finns bl a vid Hölick på Hornslandets sydspets.
Grottorna Örnnästet och Falknästet har troligen också de neotektoniskt ursprung. De ligger 1,5 km söder om Boda bruk, 250m m ONO respektive 200 m NNV toppen 297,5 på topografiska kartan.
Vid Högklint, söder om Fors by och väster om Högs kyrka finns grottan Trollkyrkan som också kallats Skattgömman eftersom den enligt sägnen lär ha hyst Högs kyrkosilver i orostider.
Och vid Delsbo finns Klätthålet, en moräntäckt hålighet som omnämnts i Olof Rudbecks Atlantica, då naturligtvis som ett av många bevis på fornsveriges storhet i världen. En annan sägen talar om en järnport därinne, men grottan har ju rasat och...
Västernorrlands län
Länet har en mängd fornstrandgrottor, t ex på Härnön i bekväm närhet till residensstaden. Där finns fina exempel på så kallade tunnelgrottor med vackert päronformade profiler, liksom strand- och grytnischer. Också i Höga Kusten-området finns åtskilliga vackra grottbildningar av samma slag, t ex på Furan, Högbonden och Höglossmen där en i vindriktningen vidsträckt vattenyta och lämplig topografi bjudit goda betingelser för tillkomst av tunnelgrottor.
Två mil från den nuvarande kusten och 180 meter över nuvarande havsnivå ligger Sveriges största tunnelgrotta, Räckebergskyrkan, 34 meter lång, 4 meter bred och upp till 8 meter hög.
Kungsgrottan i Skuleberget är troligen Sveriges mest sedda (men inte besökta) grotta, det lockande hålet högt uppe i bergssidan syns tydligt för norrgående trafik på E4:an. Den som bävar inför klättringen upp till grottan kan ta linbana till toppen och närma sig grottan uppifrån, oavsett hur man tar sig dit är utsikten från grottan värd strapatserna.
Skallbergsgrottan i Gideå mäter 220 meter rakskurna sprickor. Grottidealisten Gustav Sjöberg har här lagt ner ett mycket stort arbete på att förse grottorna med besökunderlättande stegar och berget med ett stort antal vägvisande skyltar som i sig blivit en sevärdhet.
Det finns också ett antal dramatiska nordsvenska skrevor i länet. Nordsvenska skrevor kan vara mycket stora, Slåttdalsskrevan befanns vid en naturvårdsinventering vara 200 m lång, upp till 50 m hög och ca 7 m bred. (Plats för en språklig notering: Hade denna bildning legat i sydsverige hade den kallats klyfta eller kanjon, göta- och svealänningar brukar reservera begreppet skreva för små bildningar, kanske upp till tio meter stora.)
Jämtlands län
Hoverbergsgrottan vid Svenstavik är väl den bäst kända grottan i länet, och en av de åtkomligaste. Men den som ger sig upp i skidbacken på Frösön kan krypa kring ett femtiotal meter i Isgrottan , kallad så för att man kan finna is i de inre partierna ända in i augusti. Ibland spärras de inre delarna helt av isen.
Det finns silurkalk i Jämtland också, vid tre tillfällen har det hänt att brunnsgrävare i Östersundstrakten kommit ner i karsthålor. Och de tre grottorna vid Gysen ger verklig fjällgrottkänsla, trots att de ligger i jordbruksbygd.
Men landskapets allra märkvärdigaste karstbildningar ligger i landskapets NV hörn, det är Bjurälven som här har ett underjordiskt lopp, och som passat på att bilda ett antal grottor. Plus egendomliga jordtrattar, där färska ras brukar vittna om att de underjordiska karstprocesserna fortfarande är aktiva. Det oväntade fyndet av en 4+-kilometersgrotta, Korallgrottan , i detta kalkområde bådar gott för fortsatta undersökningar.
Nyfunna grottområden i kalksten kan noteras också från Åreskutans nordsida och vid Kallsjön
.
Västerbottens län och Norrbottens län
Åter till bokens förord
Åter till Speleologförbundet